Från skrivarstugan

Tänkte att det kunde vara dags med en liten uppdatering om vad som händer med dokumentationen av Kiruna Stadshus som vi startade för ganska precis ett år sedan nu.

De flesta vet nog i dagsläget att Kiruna stadshus hör till en av de byggnader som kommer rivas i samband med att markdeformationer till följd av gruvbrytningen i Kiruna tvingar stadens centrum till en omlokalisering. Kiruna stadshus var tidigare Byggnadsminne och detta har gjort att länsstyrelsen i Norrbottens län satt höga krav på att byggnaden ska dokumenteras väl innan den rivs.

Där förra året (2015) gick åt till att samla in material, det vill säga för min del att inventera alla rum i stadshuset våningsplan för våningsplan, så handlar det nu om att få ihop all information till en rapport. Vi i arbetsgruppen har beslutat att dela upp rapporten i två delar. Dels en berättande del – en antologi – där mycket av historiken och tolkningen av byggnaden, dess funktion och användning kommer att återberättas. Sedan en matrisdel där rumsinventeringen och beskrivningen av byggnaden interiört och exteriört idag kommer finnas.

Under våren nu arbetar vi framförallt med matrisdelen – eftersom den kräver mest monotont arbete och vi vet från tidigare erfarenhet att det kan ta riktigt lång tid. Det vi dock har ändrat från tidigare dokumentationsmatriser är just utformningen av den – hur den ser ut renskriven. Den mall vi använder oss av nu är så mycket roligare att skriva i och otroligt mycket mer lätthanterlig. Plus att vi tycker den är snyggare och mer lättläst.

Så hur går jag till väga då?

IMG_1317

Inventeringsblanketternas olika mappar. Foto Jennie Björklund © Norrbottens museum

IMG_1312

Inventeringsblankett. Foto Jennie Björklund © Norrbottens museum

Så här ser inventeringsblanketten ut som jag använt. Denna rör ett sammanträdesrum på Undre Bottenvåningen/suterrängplanet. Det grönmarkerade är utrymmet jag inventerat. Planritningen är originalritningen från tidigt 1960-tal, så rumsindelningen idag är på flera platser väldigt omgjord. För att rita in de ändringarna så har jag använt mig av en större ritning där jag också kunnat markera – kryssa av de rum som jag inventerat klart. För som ni ser kan vissa våningsplan ha väldigt många rum.

IMG_1316 ritning med ring

Planritning för undre bottenvåningen. På detta våningsplan är det drygt 100 rum. Foto Jennie Björklund © Norrbottens museum

Så här såg ritningen ut för Undre bottenvåningen. Utrymmet som är sammanträdesrummet är inringat och bestod tidigare av 3 rum som nu slagits ihop till ett stort rum.

IMG_1314

Från handlingarna som rör inredningen av Kiruna Stadshus (varför bilden blev upp och ner vet jag inte). Foto Jennie Björklund © Norrbottens museum

För att kunna se vad rummen var tänkta att användas för när de byggdes så har vi fått tag på handlingar som rör inredningen av rummen vid uppförandet. Vi kan inte vara säkra på att det som står där faktiskt blev av, men vi får ändå ta del av vad det planerades för. Just de rum som blev det här sammanträdesrummet finns dock inte med i dessa handlingar, men vi vet att i denna del av byggnaden så fanns vaktmästarbostaden och utifrån originalritningarna kan vi tolka oss till att rummen som slagits ihop från början var ett kök, ett vardagsrum och kanske ett sovrum.

Nu renskriver vi inte alla rum, stadshuset har lite drygt 330 rum och många rum ser precis likadana ut och används till samma eller liknande saker. Istället gör vi ett urval av olika rumstyper och olika funktioner för att skapa en representativ bild av stadshuset. Däremot kommer alla inventeringsblanketter att sparas i Norrbottens museums arkiv för framtiden.

IMG_1315

Rumsförteckning med rosa markeringar som visar vilka rum som är renskrivna och fotograferade. Foto Jennie Björklund © Norrbottens museum

Så här ser en sida ur rumsförteckningen ut – rummens nummer och funktion idag..

Vi har satt en deadline för matrisdelen av rapporten i maj, sedan ska hela dokumentationen vara klar sent i höst/tidig vinter. I dagsläget är det verkligen bara Kiruna stadshus dokumentationen som gäller för mina arbetsuppgifter på museet, så mycket arbete är det. Men vi har tänkt att det ska bli bra också.

 

Vid bloggen idag bebyggelseantikvarie Jennie Björklund.

Tankar kring världsarven

Ibland kommer man på ämnen att skriva om vid de mest konstiga tillfällen. I måndags var det ”fältpremiär”. Problem med vattenledningarna i Gammelstad gjorde att en ledning behövde bytas och som vanligt var en av oss arkeologer på plats för att kolla att ingen arkeologisk information gick förlorad. Att idka arkeologi med en tjälkrok på grävmaskinen ser lite brutalt ut och ger inget utrymme för finlir men det går faktiskt ändå att se om det finns något av intresse i marken. Just i detta fall var det tomt på sådant. Kanske tur egentligen att vattenproblemet kunde åtgärdas utan antikvariska invändningar. Men när jag stod där och funderade kom jag att fundera lite på världsarv och vad de betyder.

FN organet UNESCO antog 1972 en konvention för skydd av världens natur- och kulturarv. Anledningen var att UNESCO såg att fler och fler av dessa miljöer hotades av förstöring. Sverige anslöt sig till konventionen 1985. I konventionen finns artiklar där de som undertecknat den förbinder sig att skydda och bevara lämningar och miljöer, men också att tillgängliggöra och informera om objekten, för sist men inte minst finns också en tanke om att öka människors förståelse och respekt för dessa. I dag finns 1007 världsarv varav 779 är kulturarv, 197 är naturarv och 31 är en kombination av bägge.

Norrbotten fick två världsarv antagna 1996. Laponia i Jokkmokk och Gällivare samt Gammelstad i Luleå. Laponia är ett kombinerat arv av natur och kultur medan Gammelstad är ett kulturarv. I motivationen lyfts i bägge fallen fram hur kultur har anpassat sig till natur och på så sätt skapat unika miljöer. För oss som bor här uppe är Gammelstad och Laponia kanske inte så speciellt. De har ju ”alltid” legat där och vi har sett dem ibland dagligen. Men som exempel på företeelser som är unika i välden är de speciella och värda vår respekt.

En bra dag på jobbet! Undertecknad på utredningsuppdrag med Laponia i bakgrunden. Foto Ronny Smeds © Norrbottens museum.

En bra dag på jobbet! Undertecknad på utredningsuppdrag med Laponia i bakgrunden. Foto Ronny Smeds © Norrbottens museum.

Vi hör och ser i dag via media hur världsarv förstörs och hotas. Utsläpp och exploateringar hotar att förstöra byggnader, ruiner och natur. Akropolis i Aten t.ex., håller på att vittra sönder av den dåliga luften och Stora barriärrevet utanför Australien hotas av miljöförstöring. De värsta exemplen på förstöring torde vara sprängningarna och plundringen av de antika lämningarna i mellanöstern som t.ex. Palmyra i Syrien. Alla dessa nyheter som oroat och berört oss, hur kan det vara på detta vis?

Men hur står det till här hemma?  Tja, lugnare helt klart. Men hot finns även här. Den kanadensiska snabbväxande tallen Contorta som planterats för att få snabbare tillväxt i skogen håller på att etablera sig nära Muddus (en del av Laponia). Den hotar på så sätt det ekosystem som är en del av grunden för Laponia. Gruvprospektering både i och i närheten av Laponia hotar arvets existens. Även Gammelstad hotas. Bland annat har modern snöröjning gjort att kyrkstugor börjat ruttna upp. Moderna förändringar av byggnader och grävande i fornlämningen utan tillstånd förandrar dessutom miljön i kyrkbyn till något annat än det som en gång skulle skyddas.

Gammelstads kyrkby i vinterskrud med kyrkans klocktorn till höger och kyrkans bogårdsmur i förgrunden. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Gammelstads kyrkstad i vinterskrud med kyrkans klocktorn till höger och kyrkans bogårdsmur i förgrunden. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Gammelstads kyrkstad med kyrkan i bakgrunden. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Gammelstads kyrkstad med kyrkan i bakgrunden. Foto Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum.

Nu finns det tursamt nog många, både professionellt och ideellt, som jobbar med att värna världsarven. Men jag skulle vilja uppmana alla, myndigheter, organisationer och privatpersoner att fundera lite över våra världsarv nu när de firar 20 år. De inrättades för att kunna berätta för världen utanför och innanför länsgränsen om vår bit i det stora pusslet. Låt oss vara rädda om den biten.

/Vid datorn, Lars Backman

Unescos lista över världsarv hittar du via den här länken: World Heritage List (Lista Världsarv)

Gammelstads kyrkstad kan du läsa mer om här: Världsarvet Gammelstads kyrkstad

Laponia kan du läsa mer om här: Världsarvet Laponia