Stenåldersboplatser vid Sikfors – resultat från årets grävningar!

Som tidigare har berättats här på bloggen så har Norrbottens museum under 2014 utfört arkeologiska förundersökningar av ett flertal boplatser längs med väg 555, mellan Sikfors och Älvsbyn. I juni i år har vi utfört sista delen av det arkeologiska fältarbetet längs med denna väg – en arkeologisk slutundersökning av två av de boplatser som ingick i förundersökningen 2014. De arkeologiska undersökningarna görs med anledning av de vägförbättringsåtgärder som Trafikverket planerar längs med vägsträckningen, ett arbete som BDX är i full gång med. Detta kanske flera av er redan känner till, då vi under grävningens gång har publicerat bilder på Norrbottens museums Facebooksida samt att det varit flera inslag i media genom artiklar och reportage i Piteåtidningen, Sveriges Radio Norrbotten, 24 Norrbotten, Helgbilagan Duo som medföljer både NSD och Kuriren och Svt Gomorron Sverige.

Arkeologerna Carina Bennerhag, Olof Östlund och Dag Lanz på en av de undersökta boplatserna längs väg 555 © Norrbottens museum

Arkeologerna Carina Bennerhag, Olof Östlund och Dag Lanz på en av de undersökta boplatserna längs väg 555 © Norrbottens museum

Ett lite oväntat resultat
Under förra årets undersökningar hittade vi tre mindre, väl avgränsade anläggningar i form av två härdar (eldstäder) och en gropanläggning. I härdarna och gropanläggningen hittades mängder med brända ben, alltså de matrester som människorna har slängt i elden. De brända benen visade sig framförallt vara från säl, men även fisk, bäver och andfågel kunde identifieras i benmaterialet. Dateringarna från förra årets undersökningar visar att de två boplatser som vi har undersökt i år är ca 5000 år gamla.

Utifrån resultatet av förundersökningen uppskattade vi att några nya liknande anläggningar skulle påträffas vid slutundersökningen i år. Visst, vi fick faktiskt ganska rätt i hur många nya anläggningar som skulle hittas – men även ett lite oväntat resultat!

Det framkom betydligt mer boplatsmaterial än väntat inom ett större område än vad vi beräknat för, vilket medförde en del omprioriteringar under arbetets gång. På en av boplatserna, Raä Älvsby 421:1, hittades otroligt mycket boplatsmaterial i form av skörbränd, d v s eldpåverkad, sten och brända ben inom en så stor yta som 5 x 3 meter! I detta fyndförande område fanns även koncentrationer av bruna färgningar. Utöver de brända benen hittades fynd av avslag i kvarts, kvartsit och flinta. Avslag är de restprodukter som blivit över när man har tillverkat redskap i sten.  Inom den stora ytan har vi även hittat en del av ett nordbottniskt redskap i grönsten, en eventuell knacksten i bergart, fragment av rödockra, eventuella hartsrester samt ett skifferstycke.

Nedgrävning av det stora fyndförande området med mörkbruna färgningar, brända ben och skörbränd sten © Norrbottens museum

Nedgrävning av det stora fyndförande området med mörkbruna färgningar, brända ben och skörbränd sten © Norrbottens museum

Del av nordbottniskt redskap i grönsten © Norrbottens museum

Del av nordbottniskt redskap i grönsten © Norrbottens museum

Aktivitetsyta?
Fynden kommer vi att titta närmare på längre fram när vi börjar med själva rapportarbetet och fyndregistreringen. Vi har även samlat in prover för att göra fettsyraanalys, för att förhoppningsvis få svar på vilka aktiviteter som ägt rum på denna plats. Vi funderar på om området kan vara en yta där flera olika processled med koppling till ett resursutnyttjande inom säljakt och fiske har ägt rum. På platsen kan man ha sysslat med avfallshantering och kanske har även eventuell torkning eller rökning ägt rum på platsen. Vi håller tummarna för att analyserna ska bidra med information som gör att vi lättare kan tolka detta stora fyndförande område!

Utöver det stora fyndförande området framkom även två nya härdar inom boplatsen Raä Älvsby 421:1, med skörbränd sten och brända ben. I en av härdarna hittades även en del från ett troligt sänke i bergart.

En av de nya härdarna syntes som en mörkbrun färgning med rödbränd sand intill © Norrbottens museum

En av de nya härdarna syntes som en mörkbrun färgning med rödbränd sand intill © Norrbottens museum

Del av troligt sänke © Norrbottens museum

Del av troligt sänke © Norrbottens museum

Varför hittar man alltid något sista dagen?
På grund av det stora fyndförande området som hittades inom boplatsen Raä Älvsby 421:1 valde vi att förlägga en större del av fältarbetstiden till denna boplats. Inom den andra boplatsen, Raä Piteå socken 375:1, var det fyra mindre områden som skulle undersökas. Två av dessa områden var två anläggningar som delundersöktes vid förundersökningen 2014. Årets mål med de två delundersökta anläggningarna var att samla in prover för fettsyraanalys, för att se om vi kan få ut mer information om dessa anläggningar än vad som framkom vid förundersökningen förra året.

Gropanläggningen som delundersöktes 2014. Resterande delen av anläggningen har avgränsats i plan © Norrbottens museum

Gropanläggningen som delundersöktes 2014. Resterande delen av anläggningen har avgränsats i plan © Norrbottens museum

Utöver detta hade vi uppskattat att två nya anläggningar skulle påträffas, vilket så också blev fallet. En ny härd med brända ben påträffades men sista dagen insåg vi att här även fanns någon helt ny form av anläggning av ett större slag! Det är ju så typiskt att inse något sådant sista dagen! Därför blev det en del skottande, för att få fram anläggningen i profil. Då ser vi hur anläggningen ser ut i genomskärning, vad den innehåller och hur djup den är. Denna anläggning var endast synlig som sporadiska fläckar av mörkbrun färgning i plan, och därför upptäckte vi inte anläggningens hela utbredning förrän profilen var nedgrävd. Det visade sig vara någon form av gropanläggning, ca 3 meter stor och omkring 0,5 meter djup. Gropen innehöll skörbränd sten, brända ben, kol och rödbränd sand. I nuläget vet vi inte vad den här gropen har använts till, men även här har vi samlat in jordprover för fettsyraanalys. Med tanke på fynden och anläggningens storlek så skulle det kunna vara någon form av torkanläggning/kokgrop.

Den stora gropanläggningen i profil © Norrbottens museum

Den stora gropanläggningen i profil © Norrbottens museum

Nu är det semestertider för de flesta av oss arkeologer på Norrbottens museum (när detta inlägg publiceras har jag själv semester) och när vi återvänder till arbetet är det flera andra kommande fältarbeten på gång. Vi har ju kort barmarkssäsong här uppe i Norrbotten, så vi får passa på att jobba ute när vi kan! Arbetet med att skriva rapport, invänta analysresultat och ta hand om fynd från grävningarna vid Sikfors kommer därför att dröja ett tag. Som det ser ut kommer vi att skriva rapporten för denna grävning under vintern, så vi kan ha all anledning att återkomma en sista gång när vi har ett slutligt resultat!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

Läs mer om grävningarna längs väg 555 i tidigare blogginlägg:

Fortsatta arkeologiska undersökningar av boplatser från yngre stenålder

I väntan på analyser – arbetet efter en arkeologisk utgrävning

Nu är fältsäsongen igång!

Arkeologisk utredning vid Nautanen – bland lämningar från 1900-talets början.

I ett par veckor under månadsskiftet juni-juli har två arkeologer från Norrbottens museum (Dag Lantz och Olof Östlund), utfört en arkeologisk utredning vid Nautanen, nära Gällivare. Nautanen är ett gammalt gruvsamhälle och en gruva i/på/vid berget med samma namn. Malm upptäcktes 1898, ett samhälle började byggas år 1900, gruvan startades år 1903 och malm bröts fram till år 1907. När kopparpriset sjönk gick gruvföretaget i konkurs. Samhället var uppbyggt med den tidens tanke om att detta skulle bli ett mönstersamhälle där alla moderniteter skulle finnas, men när gruvan gick i konkurs tog sagan slut. Kvar finns nu ett flertal gruvhål (varav sex fick personliga namn under gruvepoken: Anna, Maria, Dagny, Karl Fredrik och Max), och rester av husgrunder från som visar var människor bott och levt under några korta år.

En av informationsskyltarna vid Nautanen. Foto: Olof Östlund

En av informationsskyltarna vid Nautanen. Foto: Olof Östlund

En av informationsskyltarna vid Nautanen. Foto: Olof Östlund

En av informationsskyltarna vid Nautanen. Foto: Olof Östlund

Området ingår numera i länsstyrelsens fornvårdsprogram (Forntid i Norrbotten) som en fornvårdsmiljö, skyltad för att allmänhet och turister ska kunna besöka och förstå platsen. Idag håller dock de 3 km av skogsbilväg mellan E10 och Nautanen på att försämras och en bil med hög markfrigång är att föredra eftersom hjulspåren på sina ställen är rätt djupa. (Det finns dock ytterligare en skogsbilväg som leder till Nautanen med utgångspunkt från Koskullskulle, och det är möjligt att den kan vara bättre).

Nu börjar det dock hända saker som gör att framtiden ser annorlunda ut för skogsbilvägen från E10 och valda delar av Nautanens gruvområde. Högarna med varp (eller gråberget som blev över), från malmbrytningen har nu legat i över hundra år, med den mindre trevliga följden att tungmetaller lakas ur till grundvattnet och vattendrag i området. Boliden Mineral AB vill ta hand om varphögarna eftersom de är nuvarande markägare och därmed har ett miljöansvar på platsen, men delvis också för att de varphögar som vid 1900-talets början ansågs vara värdelös sten innehåller malm som idag är värd att processa. Boliden behöver dock bredda och förbättra vägen för att kunna hämta malmen med lastbilar. Det är där Norrbottens museums arkeologer kommer in i bilden. För att Boliden Mineral AB ska få bredda vägen måste de enligt länsstyrelsens beslut bekosta en arkeologisk utredning för att ta reda på om fornlämningar ligger i det område som kommer att beröras av vägens breddning. Det är detta arbete vi har genomfört i år.

Vårt utredningsområde är inte i de centrala delarna av det gamla gruvsamhället, vi har sökt av ett område sydöst om det, längs med nämnda väg. Husgrunderna i gruvsamhället är i de flesta fall kända sedan tidigare. Det finns kartor och beskrivningar vilka husen är – i alla fall de flesta av dem – det är ju bara drygt hundra år sedan. Men enstaka husgrunder ligger litet grand vid sidan om centrum av gruvsamhället och några av dessa berördes av årets utredning.  Merparten av lämningarna som vi påträffat i vårt utredningsområde hör till gruvepoken.

Detta fotografi på en av informationsskyltarna visar en karta över Nautanen, men inte vårt utredningsområde som låg södöst om detta område, och ansluter till vägen i bildens nedre vänstra hörn. Foto: Olof Östlund

Detta fotografi på en av informationsskyltarna visar en karta över Nautanen, men inte vårt utredningsområde som låg södöst om detta område, och ansluter till vägen i bildens nedre vänstra hörn. Foto: Olof Östlund

I området finns också kolbottnar (rester av kolmilor), och en mängd jordrymningar. Jordrymningar är lämningar efter prospektering, där jordmassor grävts bort för att man skulle komma åt berget för att se var det fanns malm. Ingen av dessa faller inom ramen för det som kallas fornlämning, eftersom de alla är yngre än 1850. De är istället ”Övriga kulturhistoriska lämningar”. Emellertid har området kring Nautanen i äldre tider använts som flyttled av samer och vårt utredningsområde är det sedan tidigare registrerat fyra härdar som är att beteckna som fornlämningar.

De lämningar som vi hittat i år, som inte varit registrerade tidigare är två härdar (fornlämningar), en husgrund, en kolbotten och tolv jordrymningar.

Härd: Raä Gällivare 400:1, en av de härdar som varit kända sedan tidigare. ©Norrbottens museum. Foto Olof Östlund.

Härd: Raä Gällivare 400:1, en av de härdar som varit kända sedan tidigare. ©Norrbottens museum. Foto Olof Östlund.

Den nyregistrerade husgrunden. ©Norrbottens museum. Foto Olof Östlund.

Den nyregistrerade husgrunden. ©Norrbottens museum. Foto Olof Östlund.

Dag Lantz står på en kolbotten (resterna av en kolmila) som registrerades redan förra året; Raä Gällivare 2485. ©Norrbottens museum. Foto Olof Östlund.

Dag Lantz står på en kolbotten (resterna av en kolmila) som registrerades redan förra året; Raä Gällivare 2485. ©Norrbottens museum. Foto Olof Östlund.

En av de tolv jordrymningarna. ©Norrbottens museum. Foto Olof Östlund

En av de tolv jordrymningarna. ©Norrbottens museum. Foto Olof Östlund

Ytterligare två av de tolv jordrymningarna. Bilen och arkeologen ger en uppfattning om hur stora de är. ©Norrbottens museum. Foto Dag Lantz.

Ytterligare två av de tolv jordrymningarna. Bilen och arkeologen ger en uppfattning om hur stora de är. ©Norrbottens museum. Foto Dag Lantz.

Området är också mycket spännande ur kvartärgeologisk synvinkel eftersom här finns rester av två avtappningsälvar som tömt glaciärsjöar i samband med att inlandsisen smälte. Tyvärr hittade vi inga stenåldersboplatser från den tiden i vårt utredningsområde, även om jag hade en liten förhoppning om att vi skulle göra det. Men att hitta härdar är ganska kul det också!

Det här är karta som bygger på s.k. lidardata. Det är en satelitbild som visar hur markens topografi ser ut när all vegetation är bortskalad.  I den nordvästra delen av kartan ser man den tydligaste av de två avtappningsälvarna, israndsälvar, som en gång tömde en glaciärsjö på vatten. Ytterligare en syns i södra delen av kartan. Lägg även märke till alla jordrymningar (raka streck av olika längd) som finnst väster om det blåmarkerade utredningsområdet.

Det här är karta som bygger på s.k. lidardata. Det är en satelitbild som visar hur markens topografi ser ut när all vegetation är bortskalad. I den nordvästra delen av kartan ser man den tydligaste av de två avtappningsälvarna, israndsälvar, som en gång tömde en glaciärsjö på vatten. Ytterligare en syns i södra delen av kartan. Lägg även märke till alla jordrymningar (raka streck av olika längd) som finnst väster om det blåmarkerade utredningsområdet.

Vid tangentbordet denna gång:

Olof Östlund (som har semester när detta inlägg publiceras).

P.s. Några tips:

  • Klicka på bilderna så kan du se dem i större format. Då går det också att läsa texterna på informationsskyltarna och även fler detaljer i Lidarkartan.
  • En länk till länsstyrelsens beskrivning av fornvårdsmiljöer i Kalix älvdal finns att titta på i en av länsstyrelsens broschyrer om sevärdheter i Norrbotten. (Länken är här nedanför).Nautanen ingår i broschyren.

http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/samhallsplanering%20och%20kulturmiljo/Kulturmilj%c3%b6/Tidsresan%20Kalix%20%c3%a4lvdal.pdf