Det är skillnad mellan tolkning och fantasier!

I all arkeologi ingår ett visst mått av fantasi. Fantasi ingår i en kreativ process av hårda fakta, och detta leder i slutänden fram till en tolkning. En tolkning är inte fantasier, men fantasi krävs för att kunna tolka de arkeologiska spåren. Den som endast beskriver hur lämningarna och fynden ser ut som just blivit utgrävda, åstadkommer inte mycket förståelse för det vi arkeologer sysslar med. De kan lika gärna läsa upp en tabell med siffror som anger mått och vikt och kalla det för en rapport för publiken. En publik som vid det laget förmodligen somnat av tristess. Det intressanta är att se mönster och samband, och kunna göra jämförelser med den dåtida omvärlden, både geografiskt nära och längre bort.

Ämnet kom upp i samband med ett radioinslag från när vi grävde boplatsgropar i klapper för några veckor sedan. (Se även föregående blogginlägg). Det är en balansgång att tolka en lämning som endast innehåller en bråkdel av information, och ändå lyckas göra människor intresserade av detta.

Om vi inte lyckas få människor att inse att fornlämningarna har betydelse finns det stor risk att de förstörs i ännu snabbare takt än vad de gör idag. De ÄR viktiga även om vi inte idag kan förstå allt om dem. All forskning är inte banbrytande, men den information som vi samlar på oss är grundforskning. (Hur länge utförde inte forskare experiment med elektricitet, innan ett verkligt användningsområde blev tydligt?). I en framtid kan våra utgrävningar vara mycket betydelsefulla, och har vi då gjort en bra dokumentation av den bortgrävda fornlämningen, finns en möjlighet att det som är banbrytande inträffar när någon framtida arkeolog granskar våra resultat och läser vår rapport.

Men vår tolkning just nu är viktig, för utan tolkning är vi bara sakletare. Tolkningen är ett sätt att betrakta lämningen på ett vetenskapligt sätt, för att komma vidare och kunna ställa ytterligare frågor. Tolkningen är en del av ett detektivarbete och ett pussel där alla bitar inte passar ännu. Arbetet tar aldrig slut, för varje år som går måste vi revidera tidigare års kunskap när vi har fått nya svar, nya pusselbitar. Samtidigt skapar en livfull och sakligt underbygd tolkning en vilja att skydda fornlämningar hos resten av samhället. Man förstör inte det man är intresserad av. Men tolkningen måste bygga på fakta, och man måste resonera om vad som talar för och emot tolkningen. Så att det inte bara blir vilda fantasier.

Jag förberedander just nu en kartering av en gårdslämning från tiden före 1850 i Piteå kommun . Sitter och letar arkivmaterial om platsen. Vi har ett utomordentligt arkiv här på Norrbottens Museum. (Det heter numera Arkivcentrum Norrbotten och kan hittas på denna länk:  http://www.nll.se/Kultur/Kulturarv-och-museum/Norrbottens-minne/ .

Arkivet är öppet för allmänheten och väl värt ett besök. Där finns bland annat ett topografiskt arkiv där det finns handlingar och brev som har koppling till byar och andra geografiska områden. Passar utmärkt för att få veta om någon i aktuellt område har hittat ett fornfynd som inte registrerats i fornlämningsregistret. En del av de äldre breven har inte hunnit följas upp av arkeologer, eftersom bemanningen förr i tiden var mycket sparsam i länet. Där finns både sådant som vi har nytta av och sådant som inte är fullt så användbart…

Där i arkivet hittade jag igår en brevväxling mellan den tidigare museichefen Kjell Lundholm och en privatperson från Uppsala som vill bidra till Norrbottens historieskrivning. Låt oss säga att det inte saknas fantasi i mannens brev. Hårda fakta att bygga upp påståendena med, saknas dock i hög grad. Jag bifogar Kjell Lundholms svar på den engagerade mannens brev som två klickbara bilder att läsa. Resten av brevväxlingen drar jag en barmhärtighetens slöja över.

Det är trots allt skillnad på tolkning och fantasi.

Vid tangentbordet idag: Olof Östlund

 

Klicka på bilden så förstoras denså att Kjell Lundholms brev går att läsa.  ©Norrbottens museum

Klicka på bilden så förstoras den så att Kjell Lundholms brev går att läsa. ©Norrbottens museum

Klicka på bilden så kan du läsa den andra sidan av brevet. ©Norrbottens museum

Klicka på bilden så kan du läsa den andra sidan av brevet. ©Norrbottens museum

 

 

Arkeologisk undersökning av boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund

Norrbottens museums arkeologer har i veckan avslutat en arkeologisk förundersökning av boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund. Grävningen har gjorts med anledning av att BDX planerar en täkt på Öberget och då det finns fornlämningar inom exploateringsområdet har det varit nödvändigt att genomföra en arkeologisk undersökning på platsen.

Panoramabild över utsikten från Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Panoramabild över utsikten från Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Forntidens kylskåp eller skafferi?
En grop i klapper är en grop eller en fördjupning i ett klapperstensfält som är anlagd av människohand. Stenar har lyfts ur och lagts i en vall runt om gropen. Den här typen av fornlämning är svårtolkad, då det sällan har hittats fynd vid arkeologiska undersökningar av denna lämningstyp.

Boplatsgrop i klapper på Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Boplatsgrop i klapper på Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

En teori är att groparna har använts som förrådsgömmor eller att de har använts vid förvaring av mat, som ett slags kylskåp eller skafferi. Groparna har troligtvis fodrats med exempelvis näver, så att maten inte skulle komma i kontakt med jord eller ramla ner mellan stenarna. Därefter har maten antagligen täckts med stenar, så att inte djur ska komma åt innehållet. Det har varit nödvändigt att lagra mat under förhistorien, då födotillgången säkerligen har varit ojämn under året. Maten har behövt konserveras, exempelvis genom rökning eller torkning och har sedan behövts förvaras någonstans.

Det är ju möjligt att groparna har använts till förvaring av utrustning också, kanske har fiskenät förvarats i groparna som troligtvis legat i närheten av det dåtida havet? Groparna ligger mellan 50-65 möh och kan tidigast ha anlagts för 5000-6000 år sedan, då området utgjorde en ö i den dåtida skärgården. Hit kanske dåtidens människor kom för att fiska och hade då behov av att förvara sin fiskeutrustning på platsen?

Fotografering på nytt sätt
Vid den arkeologiska undersökningen har vi tagit bort torven från groparna för att kunna se hur de ser ut i plan.

Arkeolog Olof Östlund avtorvar en av groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeolog Olof Östlund avtorvar en av groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Sedan har vi fotograferat dessa i lod, genom att hissa upp kameran i luften med hjälp av ett enbent stativ som vi fått låna från Daryoush Tahmasebi, en av museets fotografer.

Arkeologerna Lars Backman och Frida Palmbo arbetar med lodfotografering av en boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeologerna Lars Backman och Frida Palmbo arbetar med lodfotografering av en boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Därefter har vi fotat ett flertal överlappande bilder av groparna, som Daryoush sedan har hjälpt oss med att lägga samman till en stor bild. Det är första gången vi provar oss på att fota på detta sätt, och vi är mycket nöjda med resultatet! Bilderna kommer vi att koordinatsätta i vårt kartprogram, och på så vis har vi inte behövt rita groparna i plan.

Flera lodfotograferade bilder över boplatsgrop i klapper har lagts ihop till en heltäckande bild © Norrbottens museum

Flera lodfotograferade bilder över boplatsgrop i klapper har lagts ihop till en heltäckande bild © Norrbottens museum

Närmar vi oss lösningen på hur groparna har använts?
Med hjälp av grävmaskin har vi snittat 4 av groparna för att få fram en profil för att se hur groparna ser ut i genomskärning, hur djupa de är och om de har haft någon särskild konstruktion.

Arkeolog Lars Backman övervakar maskinschaktning av boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeolog Lars Backman övervakar maskinschaktning av boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Profil av en av de undersökta groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Profil av en av de undersökta groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Vi har tyvärr inte hittat några fynd i groparna, men vi har tagit flera jordprover ur varje grop för att se om det kan ha runnit ner några fetter eller andra matrester i groparna. Proverna ska skickas på analys och vi hoppas verkligen att analyserna ska ge några ledtrådar till hur dessa gropar har använts! Vid tidigare undersökningar av gropar i klapper har det ofta varit ett grovkornigt material i botten på groparna, vilket gjort att det varit svårt att analysera jorden. För att exempelvis fetter ska avsätta sig i marken behövs ett mer finkornigt material som binder fetterna. Det blir spännande att få analyssvaren inför vårt rapportarbete som kommer ske i början på nästa år. Kanske kommer vi närmare lösningen på frågan om hur dessa gropar har använts?

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo